Greta gondolerar

 

Vad skulle hon satsa på? Glad och dum eller allvarlig och intelligent?

Hur hon än vände och vred på situationen så såg det ju inte helt lysande ut, den saken var klar. Oavsett val så skulle ju kritiken lyda korkad eller sjukt tråkig.

Utopin var ju såklart att få vara både glad och smart. Tyvärr paketerades inte adjektiven  på det viset i Gretas värld. För de som är öppet obekymrade och kvittrande, ja de utstrålar ju ett visst mått av IQbefrielse. Och de som hör till den mer tystlåtna och inbundna sorten, ja de måste ju onekligen ha både det ena och det andra innanför pannbenet. Så sparsamma som de är med orden så borde meningarna vara värda sin vikt i guld. Dock verkade de inte ha så kul.

Situationen var ohållbar. Greta tog ett årtag till.